Mår bra eller?

Hur mår jag när jag mår bra? Jag tror att jag har mått bra sen i fredags. Det har känts och varit annorlunda sen dess.. 

För varje dag sen i fredags har jag börja känna lugn i själen och huvudet spinner inte på som det där hamsterhjulet. Jag kan reflektera över mina handlingar och fundera över dom, var det här verkligen så smart eller det här blev jätte bra. 

Visst låter det konstigt. Du vet när man var liten och gjorde något riktigt bus och adrenalinet bara pumpades ut i hela kroppen och man skratta och grät på samma gång för man visste inte alls hur koncekvenserna skulle bli eller om man skulle bli påkommen. Typ så kan jag må i flera veckor, alltså adrenalinet i kroppen, tusen tankar och idéer. Är det rätt eller fel är det bra eller dåligt. Jag har ingen aning vi kör på ändå. 

Du vet som den morgonen när du försovit dig och har ett as viktigt möte. Du kastar på kläderna borstar knappt tänderna och smäller igen dörren och sätter dig i bilen och kommer på att du glömde låsa. Går tillbaka och låser dörren och innan du hunnit komma tillbaka till bilen igen så kommer du på fan jag har glömt mobilen och plånboken också. Tillbaka hämta mobil och plånbok och köra till jobbet på det viktiga mötet med andan i halsen. 

När du väl kommit fram till jobbet och knackar på dörren till den personen som du ska ha möte med och den personen inte har kommit än så du får sitta och vänta. Du hinner tänka på att du har andan i halsen och att du körde för fort och när du väl kommit fram och stressat som en riktig dåre så var det fan inte hela världen att du kom sent. 

Efter det här viktiga mötet och din arbetsdag åker du ut till ett köpcentrum 2 mil bort du går in och tar kläderna som du valt ut att ha på en middag samma kväll, du går fram till kassan där du upptäcker att din visakort ligger löst i jackan som är hemma. Inga pengar i plånboken och ingen du känner finns i närheten och kan lägga ut. Du ska vara på middag om 2 timmar och köpcentrumet stänger om 1,5 timme. 

Kör som en dåre hem hämtar plånboken kör tillbaka betalar kläderna och kör hem hinner inte duscha nu heller utan det blir en raggardusch med parfym och deo och sminkar över sminket från igår. Andan i halsen igen. 

Det var en beskrivning av hur jag har känt mig dom senaste månaderna. Vet inte om det är en begriplig "historia". 

Om inte så har min vardag kortfattat inneburit ständig kaos. 

Nu är jag glad för att jag mår bättre och nu vågar jag faktiskt tro att det kan bli bra igen. 

Glad god morgon

Jag har vaknat upp utvilad. Så skönt och gick upp av väckarklockan utan att znooza 2 timmar... 

Jag är medlem i en grupp på Facebook med andra som har bipolär sjukdom. Och har många gånger fått stöd och goda råd och även pushat andra som bett om råd. 

Det är en stor hjälp att ha tillgång till andra med samma besvär, även om vi alla har olika besvär som påverkar oss på olika sätt så vet vi vad man går igenom. 

Via den sidan fick jag ett tips att ta min stämningsstabiliserande medicin 2 timmar innan jag går och lägger mig än precis innan som min läkare ordinerat och se jag är uppe i tid och somnade vid 22 som jag ville istället för 00. Och jag är inte alls lika tung och seg i kroppen när jag ska gå upp när jsg fått mina 8 timmars sömn:) 

Idag är det daga för första läkarbesöket med den 4e läkaren. Jag känner mig väl förberedd och ska stå på mig bättre än jag gjort tidigare! 

Ha en bra dag! 

Glad god morgon

Jag har vaknat upp utvilad. Så skönt och gick upp av väckarklockan utan att znooza 2 timmar... 

Jag är medlem i en grupp på Facebook med andra som har bipolär sjukdom. Och har många gånger fått stöd och goda råd och även pushat andra som bett om råd. 

Det är en stor hjälp att ha tillgång till andra med samma besvär, även om vi alla har olika besvär som påverkar oss på olika sätt så vet vi vad man går igenom. 

Via den sidan fick jag ett tips att ta min stämningsstabiliserande medicin 2 timmar innan jag går och lägger mig än precis innan som min läkare ordinerat och se jag är uppe i tid och somnade vid 22 som jag ville istället för 00. Och jag är inte alls lika tung och seg i kroppen när jag ska gå upp när jsg fått mina 8 timmars sömn:) 

Idag är det daga för första läkarbesöket med den 4e läkaren. Jag känner mig väl förberedd och ska stå på mig bättre än jag gjort tidigare! 

Ha en bra dag! 

Hur vågar jag tro på att jag mår bra?

Hur vet jag att jag mår bra och hur vågar jag tro på att jag ska få må bra ett tag till fram över? 

Vi var på middag hos vänner igår och det var super trevligt och jag kunde slappna av trots att alla barnen var med tillslut (dom två älsta kom senare). Det var länge sen som jag/vi var iväg med alla barnen och kände att jag kunde slappna av så. 

Det känns så skönt och känns så mysigt att vara glad och att vara nära mina barn och sambo. 

Jag har alltid älskat dom och älskat att vara nära dom, men under den här sjukt långa perioden av psykiskt lidande så har jag inte kunnat ta mig till och uppskatta min familj. Ingenting har varit lika glädjande, roligt eller intressant som jag i vanliga fall brukar tycka är glädjande eller roligt. 

Och min koncentration har varit jätte dålig mitt minne som en guldfisk och jag har känt mig så förvirrad, orolig och splittrad. Minnet är fortfarande väldigt dåligt. Och en liten oro ligger och krafsar fortfarande men jag har fått tillbaka en tro på framtiden innan har jag bara levt på hoppet om att framtiden ska kännas bättre, att jag ska må bättre. 

Eftersom jag svängt så mycket under den här långa perioden så har jag väldigt svårt att våga tro på att jag är "glad" igen. Är jag på väg att bli "frisk"? Och hur länge ska jag få må bra. Eftersom den här sjukperioden har varit väldigt rannsakande och bestått av att bearbeta mycket från min uppväxt så kan jag inte bara släppa hur jag har mått utan jag måste börja lära mig att tänka att det inte är något fel att må dåligt ibland och jag ska inte sopa det under mattan om kan mår dåligt, för då kommer det ifatt mig som en käftsmäll ändå tillslut. Som nu, jag kan bara se tillbaka vilket helvete jag har haft. Min sambo och mina barn har fått dras med ofrivilligt. 

Jag måste hitta ett hållbart sätt att lära mig att leva på. Ett sätt som inte triggar igång mig. 

Det första nu är att återhämta mig både psykisk och fysiskt. Genom att säga nej om jag känner att det blir mer än ja virkar och att börja ta hand om mig själv bätte igen eller på nytt?! 

Använda mig av min kalender dagligen. Både för att notera vad jag ska göra/har bestämt och kort om hur jag mått under dagen, om något påverkat mig negativt eller positivt.

Hitta rätt dosering med medicinerna och fortsätta med mina samtal med psykologen. 

Planera en hållbar återgång till arbetet, tex börja jobba 25 eller 50% Jag behöver regelbundna tider för att jag ska må bra både kortsiktigt och långsiktigt. 

Och när jag väl kommit tillbaka till arbetet måste jag hitta en vardag som fungerar för hela familjen och som jag reder ut utan att det påverkar mig negativt. 

Det är säkert väldigt svårt att förstå men stress påverkar mig sjukligt mycket. Jag måste lära mig att leva med viss stress men det som går att undvika måste jag undvika för att jag ska må bra. Endel kan tänka vad har hon som är så stressigt. Mitt ända svar på det är vi är olika känsliga för olika påfrestningar. Har vi en trygg grund så tål vi bätte yttre stress. 

Min grund har varit som dynga men börjar bli tryggare och ska bli tryggare innan jag kan/vågar utsätta mig för vardaglig stress igen. 

En gladare kram än på länge 

Mixat mående

Jag har börjat inse att jag svänger rätt mycket nu. Jag längtar till måndag efter jag varit hos läkaren och förhoppningsvis fått en kraftig medicin justering för det funkar inte jag kan inte fortsätta lala på så här och svänga. Barnen blir ju osäkra på sig själva och Magnus vet inte vart han har mig... 

Just nu är jag mitt i mellan jag vet inte om jag ramlar snart eller flyger upp till skyarna med energi. Jag har för många idéer och tankar som snurrar på i mitt huvud just nu. Jag vill göra allt på samma gång samtidigt som jag vet hur trött jag kommer att bli efter och vilka konsekvenser vissa idéer kommer att ge. 

Det är just nu som en storm jag måste ligga ner och vänta ut den. 

Idag ska jag inte göra mer än att göra en efterrätt (komma på vilken efterrätt jag ska göra) hämta barnen i skolan och hämta barnen på dagis. Och ikväll ska vi till vänner och käka middag och det kommer att bli trevligt. Imorgon måste jag vila. 

Det tänker jag varje dag, imorgon ska jag vila för jag behöver det men jag snurrar alltid till det och flyr iväg med någon idée att jag ska göra nått och så ligger jag helt slut på kvällen och ger samma löfte till dagen efter. Imorgon måste jag vila. 

Jag måste vila och inte göra någonting men tankarna säger nått annat. 

Riktigt snurrigt idag.....

Vad händer med mig nu? Är detta en varning. 

Sätter mig i bilen strax efter 13 och kör 2 mil som barnen har till skolan. Väl framme ser jag barnen gå iväg med hela klassen och kommer på att dom skulle åka skridskor och slutar inte fören 16... Vad gör jag? Jag ringer en vän och frågar om hon bjuder på kaffe, ja visst jag kör och upptäcker efter en stund att jag kört på helt fel motorväg.....  Hämtade dom två minsta 20 minuter försent... Sen ska vi köra 2 mil igen för att hämta dom stora i skolan och sen köra hem dom 2 milen igen............ 

Jag tror att jag känner stress inför helgen att alla barnen är hemma. Vi ska iväg på middag imorgon. På måndag ska jag träffa den nya psykiatrikern och direkt efter till psykologen. Två sånna besök på en och samma dag det är för mycket för mig.. Phu det bara snurrar i skallen. Helt tvärt emot vad jag skrev i mitt inlägg i morse... 

Jag har fått en oroande besked idag som vi fortfarande inte vet läget av så alltihopa är helt enkelt för mycket för mig. Jag är på väg att bli frisk men jag är inte tillräkligt frisk för att hantera vardagen. 

Harmoni eller utmattad

 

Ljuslyktor kan jag inte ha för många av.

Känner mig inte så orolig i kroppen idag men är helt slut, inte helt slut som att jag mår dåligt utan helt slut som att jag jobbat flera dagar i rad och äntligen är ledig och kan slappna av.

Tänker jag efter är det inte så konstigt att jag känner så, min kropp och hjärna har jobbat på högvarv under en längre tid och jag tror att det är min medicinhöjning som hjälpt mig att varva ner och att jag kan känna lite fred och ro med mig själv.

Det gick bra att få iväg alla imorse och nu sitter jag och laddar för att gå ut med hunden. 

Hur mår du idag?