Hur vågar jag tro på att jag mår bra?

Hur vet jag att jag mår bra och hur vågar jag tro på att jag ska få må bra ett tag till fram över? 

Vi var på middag hos vänner igår och det var super trevligt och jag kunde slappna av trots att alla barnen var med tillslut (dom två älsta kom senare). Det var länge sen som jag/vi var iväg med alla barnen och kände att jag kunde slappna av så. 

Det känns så skönt och känns så mysigt att vara glad och att vara nära mina barn och sambo. 

Jag har alltid älskat dom och älskat att vara nära dom, men under den här sjukt långa perioden av psykiskt lidande så har jag inte kunnat ta mig till och uppskatta min familj. Ingenting har varit lika glädjande, roligt eller intressant som jag i vanliga fall brukar tycka är glädjande eller roligt. 

Och min koncentration har varit jätte dålig mitt minne som en guldfisk och jag har känt mig så förvirrad, orolig och splittrad. Minnet är fortfarande väldigt dåligt. Och en liten oro ligger och krafsar fortfarande men jag har fått tillbaka en tro på framtiden innan har jag bara levt på hoppet om att framtiden ska kännas bättre, att jag ska må bättre. 

Eftersom jag svängt så mycket under den här långa perioden så har jag väldigt svårt att våga tro på att jag är "glad" igen. Är jag på väg att bli "frisk"? Och hur länge ska jag få må bra. Eftersom den här sjukperioden har varit väldigt rannsakande och bestått av att bearbeta mycket från min uppväxt så kan jag inte bara släppa hur jag har mått utan jag måste börja lära mig att tänka att det inte är något fel att må dåligt ibland och jag ska inte sopa det under mattan om kan mår dåligt, för då kommer det ifatt mig som en käftsmäll ändå tillslut. Som nu, jag kan bara se tillbaka vilket helvete jag har haft. Min sambo och mina barn har fått dras med ofrivilligt. 

Jag måste hitta ett hållbart sätt att lära mig att leva på. Ett sätt som inte triggar igång mig. 

Det första nu är att återhämta mig både psykisk och fysiskt. Genom att säga nej om jag känner att det blir mer än ja virkar och att börja ta hand om mig själv bätte igen eller på nytt?! 

Använda mig av min kalender dagligen. Både för att notera vad jag ska göra/har bestämt och kort om hur jag mått under dagen, om något påverkat mig negativt eller positivt.

Hitta rätt dosering med medicinerna och fortsätta med mina samtal med psykologen. 

Planera en hållbar återgång till arbetet, tex börja jobba 25 eller 50% Jag behöver regelbundna tider för att jag ska må bra både kortsiktigt och långsiktigt. 

Och när jag väl kommit tillbaka till arbetet måste jag hitta en vardag som fungerar för hela familjen och som jag reder ut utan att det påverkar mig negativt. 

Det är säkert väldigt svårt att förstå men stress påverkar mig sjukligt mycket. Jag måste lära mig att leva med viss stress men det som går att undvika måste jag undvika för att jag ska må bra. Endel kan tänka vad har hon som är så stressigt. Mitt ända svar på det är vi är olika känsliga för olika påfrestningar. Har vi en trygg grund så tål vi bätte yttre stress. 

Min grund har varit som dynga men börjar bli tryggare och ska bli tryggare innan jag kan/vågar utsätta mig för vardaglig stress igen. 

En gladare kram än på länge