tisdag 25 juni 2013

Charmören


Våran söta busunge Valter är en riktig charmör. Men ibland gör han bus så jag blir tokig. Men han lyssnar när det verkligen är allvar och det är viktigast. Det är verkligen ett evighetsjobb att uppfostra barn. Och för varje dag som går lär jag mig eller kommer på nya "tricks" att testa. Det svåraste med Valter just nu är att få honom att sluta lipa åt andra barn även vuxna som han ser och går förbi. Helt vilt främmande människor. Jag har faktiskt tänkt på det ännu mer nu när vi är i Stockholm att det faktiskt finns risk att någon ryter ifrån mot honom. Nu har ingen gjort det som väl är. Men hellre att han lipar än att han skriker och slåss. Annars är han väldigt mysig våran Valter! Han tycker om närhet och kärlek!



Imorgon bär det tyvärr av hem till Skåne. Eller okej det är alltid skönt hemma men jag vill vara nära min familj<3 Om en månad är vi här igen ändå så det känns lite lättare när jag tänker på det. 
Jag packade mina och barnens kläder nu innan jag la mig och la fram kläder till imorgon. Magnus såg ut som ett frågetecken när jag bad honom hjälpa till. -Packa? Vad ska vi pack?
-Barnens grejer, våra grejer!!
Okej sa han sen gick han och la sig framför tvn!!!!? Då gick jag till honom och sa okej packa dina egna saker och gå och lägg dig. Tack svara han och följde ordagrant vad jag sa. Haha ibland tänker män med arslet! På riktigt. 

Det är väldigt mycket vi ska ha med oss! Jag undrar hur vi ska få plats. Det var ont om plats Påväg hit och nu har vi fått så himla mycket så jag tvivlar på att vi får med oss allt... Det visar sig imorgon!

Välkommen min nya följare av bloggen<3


Sov gott! Puss!

2 kommentarer:

  1. haha oj vilket nonchalant beteende, tar han bara för givet att du ska fixa allt då eller? Här är det nästan tvärt om, min man packar flera dagar i förväg och har allt i ordning, även barnens saker. Ja gud, det är verkligen ett heltidsjobb och inte så lätt alla gånger, phu!

    SvaraRadera
  2. Okej :) jaa, jag la faktiskt märke till det.. att det lukta gott ;) Det är inte sådär starkt heller som många blekningar är.

    Men du, nu blev jag ju nyfiken på varför du har peruk. Om du vill berätta så lyssnar jag gärna. Du har kanske nämnt det i din blogg men då är det något jag missat. Det syns verkligen inte att det är en peruk, dom är verkligen fint gjorda idag :)

    SvaraRadera

Tack för din kommentar <3